måndag, februari 28, 2005

 

Hållbarhets utmaningen i ett nötskal: Inte tippar snö i vattendrag

Insändare Leif Pålsson vill stoppa tippningen av snö i vattendrag. (SVD 28 februari). Det illustrerar absurditeten kring hållbarhetsfrågor.

I alla fall skall det icke tippas i Nybroviken. Det får gärna tippas lite längre bort.

Betyder det att någon annan än Stockholmare skall ta emot stadssmutsen? Eller tror Leif att det bara försvinner om det tippas längre bort? Eller tippas det på land kommer föroreningarna att inte hamnar i vattendrag efter ett tag?

Det verkar som att många, inklusive Leif, söker ett övergripande ansvar. De tror att ”någon” kommer med en genialiskt lösning typ väte-bilar på skidor så att vi kan fortsätta mer eller mindre som idag fast förorenar mindre.

Det är dags att inse i stort och i smått att det sättet som vi lever på idag inte är bibehållbart. Skulle en myndighet ta ansvar på det sättet skulle det råda bl.a. bilförbud förutom transport av förnödenheter, dubbdäckförbud, saltförbjud, energiransonering, förbud mot att ploga eller transportera snö med diesel fordon.

Det ena delen av staden jobbar för fullt att rena vattendrag och den andra smutsar ned dem. Men vi håller fast vid vår livsstil och kräver ingen ändring från politikerna. Vi vill inte ha förbjud. Hellre betalar vi via skatt, och bara ibland konfronteras med absurditeten.


Comments: Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?