torsdag, februari 24, 2005
Kortreferat om seminariet på Naturvårdsverket 2005-02-16
Hållbar handel med dagligvaror 2025 – Kan forskningen visa vägen?
Handelns roll i forskningen, Andreas Hedlund, Handelns utredningsinstitut HUI.
Trender inom handeln: Branschglidning (alla konkurrerar med alla)
Exempel Stadium och Intersport säljer alltmer kläder och skor, IKEA har oftare
satsningar på mat (t ex italienska veckor).
Handeln konkurrerar med tjänstesektorn, den internationella konkurrensen ökar
(lågpriskedjor som Lidl), de egna varumärken ökar (t ex inom Coop och ICA), en
allmän billighetstrend (priset som avgörande för köpbeslut), en hälsotrend och nya
försäljningskanaler (direktförsäljning t ex DELL, net on net osv.).
Generellt kan sägas att det händer mycket inom E-commerce B2B, och att B2C
(företag mot konsumenter) håller på att hämta sig långsamt efter en längre svacka.
Privat FoU-verksamhet 2001, företagens FoU: Totalt 75 mrd. kr,
Varav läkemedel 12 mrd kr, Transport 14 mrd kr, Parti- och detaljhandel 1-1,5 mrd.
Offentliga forskningssatsningar = 22 mrd kr
Varav 40-70 miljoner kr av all statlig forskning är inriktad på parti- och detaljhandel.
HUI har ingen forskning om hållbar utveckling.
Hållbar konsumtion i samhällsvetensk. forskning, Susanne Sweet, Emma Sjöström HHS
På handelshögskolan i Stockholm har man bildat en egen grupp för hållbarhet, Sustainability Research Group, som är kopplad till avdelningen för marknadsföringsstrategi.
Forskning om ”Köpbeteende, Varumärke, Livsstil”.
Konsumenter som är bekymrade över miljön köper ändå inte miljövänliga varor. Kan påverkas med koppling individ-miljö-vara, och ändring av vanor.
Konsumenter som köper ekologisk mat gör det huvudsakligen av hälsoskäl.
Politisk konsumtion som ”bojkotting” och ”buycotting” påverkas genom opinionsbildning.
Det finns också en livsstil ”självvald enkelhet” som ger ett rikare liv genom mindre konsumtion.
Negativ miljömärkning påverkar konsumenter mycket starkare än positiv märkning.
”Hållbar utveckling” tolkas som miljöarbete, används inte så mycket i studierna.
Påverkan av miljöinformation på storhushåll och grossistledet
Gune Grankvist, Trollhättan/Uddevalla, Annika Carlsson-Kanyama, FOI + KTH
www.e-info.se/extra/page Storhushåll serverar 5,6 miljoner måltider per dag
Livscykelanalyser LCA om nötfärs och äpplen, priset slår ut negativ miljöinformation när
inköparna bestämmer. Inköparna vill ändå ha redovisning av flera miljöparametrar för bedömning.
LCA för frusen broccoli: Energianvändning likvärdig för broccoli från Sverige, Spanien och
Centralamerika. Skörden ligger på 12-13 ton per hektar i alla länder. Centralamerika har fler skördar.
Handelns roll i forskningen, Andreas Hedlund, Handelns utredningsinstitut HUI.
Trender inom handeln: Branschglidning (alla konkurrerar med alla)
Exempel Stadium och Intersport säljer alltmer kläder och skor, IKEA har oftare
satsningar på mat (t ex italienska veckor).
Handeln konkurrerar med tjänstesektorn, den internationella konkurrensen ökar
(lågpriskedjor som Lidl), de egna varumärken ökar (t ex inom Coop och ICA), en
allmän billighetstrend (priset som avgörande för köpbeslut), en hälsotrend och nya
försäljningskanaler (direktförsäljning t ex DELL, net on net osv.).
Generellt kan sägas att det händer mycket inom E-commerce B2B, och att B2C
(företag mot konsumenter) håller på att hämta sig långsamt efter en längre svacka.
Privat FoU-verksamhet 2001, företagens FoU: Totalt 75 mrd. kr,
Varav läkemedel 12 mrd kr, Transport 14 mrd kr, Parti- och detaljhandel 1-1,5 mrd.
Offentliga forskningssatsningar = 22 mrd kr
Varav 40-70 miljoner kr av all statlig forskning är inriktad på parti- och detaljhandel.
HUI har ingen forskning om hållbar utveckling.
Hållbar konsumtion i samhällsvetensk. forskning, Susanne Sweet, Emma Sjöström HHS
På handelshögskolan i Stockholm har man bildat en egen grupp för hållbarhet, Sustainability Research Group, som är kopplad till avdelningen för marknadsföringsstrategi.
Forskning om ”Köpbeteende, Varumärke, Livsstil”.
Konsumenter som är bekymrade över miljön köper ändå inte miljövänliga varor. Kan påverkas med koppling individ-miljö-vara, och ändring av vanor.
Konsumenter som köper ekologisk mat gör det huvudsakligen av hälsoskäl.
Politisk konsumtion som ”bojkotting” och ”buycotting” påverkas genom opinionsbildning.
Det finns också en livsstil ”självvald enkelhet” som ger ett rikare liv genom mindre konsumtion.
Negativ miljömärkning påverkar konsumenter mycket starkare än positiv märkning.
”Hållbar utveckling” tolkas som miljöarbete, används inte så mycket i studierna.
Påverkan av miljöinformation på storhushåll och grossistledet
Gune Grankvist, Trollhättan/Uddevalla, Annika Carlsson-Kanyama, FOI + KTH
www.e-info.se/extra/page Storhushåll serverar 5,6 miljoner måltider per dag
Livscykelanalyser LCA om nötfärs och äpplen, priset slår ut negativ miljöinformation när
inköparna bestämmer. Inköparna vill ändå ha redovisning av flera miljöparametrar för bedömning.
LCA för frusen broccoli: Energianvändning likvärdig för broccoli från Sverige, Spanien och
Centralamerika. Skörden ligger på 12-13 ton per hektar i alla länder. Centralamerika har fler skördar.
# posted by Steve Hinton @ 2:23 em 
